Facebook
sida, community och Word Of Mouth Marketing
Preliminär
Essä av Samuel Gottfridsson
Abstrakt
Introduktion
Facebook är idag världens
största sociala nätverk med över en miljard registrerade användare
(Wikipedia, 2012a). Med sådan bred publik är det kanske inte så
konstigt att många av världens företag har riktat sina ögon mot
sidan. Facebook har idag en rad olika funktioner som gör det möjligt
för företag och varumärken att marknadsföra sig inom Facebook.
Det verktyget som Facebook själva designat för företag/varumärken
specifikt är deras ”sida” (Facebook, 2012). Denna sida skapar du
som företag, och sedan kan personer som är medlemmar på Facebook
”gilla” för att komma i kontakt och följa det du skriver.
Personer som är medlemmar på facebook kan också interagera med en
Facebook sida, genom att kommentera, gilla, dela sidans inlägg,
eller göra ett eget inlägg med samma funktioner. När en person
utför någon av dessa handlingar, kan dennas vänner se att han/hon
gjort detta, och därmed sprider personen sidan till andra, som
eventuellt också kan gilla denna sida (Gottfridsson, 2012).
Utifrån detta kan man se att,
till skillnad från traditionell reklam (t.ex. på tv), så är
företaget mer beroende utav sina konsumenter/användare för hur
lyckad deras reklam är. Denna typ av reklam ingår i ”Word Of
Mouth Marketing” (Kozinets m.fl, 2010). Samtidigt blir användarna
också en del utav en community när de går med i en facebook sida
(Royo-Vela & Casamassima
2011). Det min Essä försöker reda ut är hur det påverkar
konsumenter att vara med i en community, och hur Word Of Mouth
Marketing hänger ihop med detta.
Analys
Word
Of Mouth Marketing och Facebook
I samband med Internet har ordet
Word Of Mouth Marketing (WOMM) blossat upp rejält. Men vad innebär
egentligen WOMM? Kort sagt innebär det att medvetet försöka
påverka vad som sägs om ett varumärke mellan konsumenter. Själva
begreppet Word Of Mouth (WOM) har funnits under en längre tid, och
har till en början bara inneburit vad konsumenter sinsemellan säger
om ett varumärke. Redan då såg man det som en betydande kraft, och
i en studie från 1943 menade man att vad kunderna pratade om
sinsemellan var mer viktigt än marknadsföring för att försöka
påverka införandet av en produkt. Senare har detta utvecklats till
att man använder sig av någon med stort inflytande att försöka
påverka vad konsumenterna tycker om produkten. Den senaste metoden
har kommit tillsammans med introduktionen av internet och de nätverk
som finns. Den innebär att man påverkar någon inom ett redan
existerande nätverk, t.ex. låter dem testa en produkt och ger den
gratis, och också förstår att detta kommer att spridas och
diskuteras inom nätverket (Kozinets m.fl, 2010)
Hur
fungerar då detta på Facebook? Först har vi en Facebook sida, som
är ett nätverk. Detta nätverket består utav de personer som
gillat sidan. Allting som sidan lägger ut kan potentiellt nås utav
de som gillat sidan i deras newsfeed. Alla personer som har gillat
sidan har sedan ett eget nätverk utav vänner som kan se när
personen integrerar med sidan (Gottfridsson, 2012). Facebook har även
en algoritm för vad som skall dyka upp i en användares newsfeed.
Denna styrs utav hur mycket personer integrerar/besöker sidan
generellt (Bustos, 2012) , men också utav vad användare gör med
den. Ju fler som gillar/delar/kommenterar ett inlägg, desto fler får
upp den i sin newsfeed (Anderson 2012). Om man jämför hur Word Of
Mouth fungerar med hur Facebooks funktioner är uppbyggda, så anser
jag att man kan säga att de är mer eller mindre uppbyggda på samma
princip; Användares handlingar påverkar Facebook sidan som
marknadsföringsmedel. I och med att det inte bara är ett nätverk
WOM syns i, och att det är också WOM i form utav handlingar,
innebär detta att positiv respons får en spridningseffekt likaväl
som positiv WOM. Utifrån detta kanske man kan säga att WOM har en
ytterliggare effekt i Facebook jämfört med vad det har på t.ex. en
blogg.
WOM
har påvisat en stark påverkan när det gäller konsumenters val vid
köp, och hur de uppfattat varan de köpt i efterhand (Royo-Vela.
& Casamassima, 2011).
En
del av en community
Folk
som gillar din Facebook sida är högst troligt på något sätt
intresserade utav ditt varumärke. Eftersom det är ett nätverk med
personer med ett gemensamt intresse innebär detta att det bildas en
sorts community (Gummerus
m.fl, 2012).
Om
du har en aktiv community kan du använda denna till att omvandla din
verksamhet till en mer samarbetsinriktad modell, där dina kunder ger
dig feedback, eller kanske helt nya idéer för dig och ditt företag.
Genom att göra detta får du också en positiv effekt på WOM. Du
kan också använda den till att undersöka vad folk verkligen tycker
om ditt företag, vad det finns för problem, vilka är dina
konkurrenter och därmed öka den positiva WOM (Cvijikj &
Michahelles 2011). Studier påvisar också att medlemmar i en
community påverkas positivt i form att de ofta blir mer lojala, har
mer tillit till ett varumärke (Gummerus m.fl, 2012). Medlemmar av
din community kan också bli försvarare av ditt varumärke ifall de
är mycket involverade, och därmed tillföra värdefull WOM (Wallace
m.fl., 2012). En aktiv community kan också hjälpa till med problem
som t.ex. andra kunder har.
En
större del utav dina medlemmar deltar inte aktivt i communityn
(Royo-Vela. & Casamassima, 2011), och det är därmed viktigt att
inte bara fokusera på aktiva medlemmar. I en studie från 2006 menar
man också att de som bara läser vad andra skriver blir mer lojala
än de som aktivt deltar i diskussionerna (Gummerus m.fl, 2012).
Vad
kan en Facebook sida erbjuda en community?
För
att lyckas med att skapa en community krävs det att du erbjuder
något åt de som besöker sidan. Bara för att någon är en del av
en community blir det automatiskt inte positiva effekter, då olika
communitys uppfattas olika beroende på vad som finns på en Facebook
sida. Den interaktiva upplevelsen av en sida är kontext-baserad
(Gummerus
m.fl, 2012).
I och med att internet och Facebook inte begränsar vad någon säger
om dig, precis som i verkligheten, finns det självklart också en
risk för negativ kritik (Wallace m.fl, 2012)
Forts~
Vad
för olika saker sidan kan erbjuda
Diskussion
Slutsats
Källförteckning
Anderson,
Meghan Keaney (2012) How
Nonprofits Can Use Measurement To Adapt to the Facebook Algorithm
Change [Elektronisk]
Tillgänglig: <http://goo.gl/5jPgs>
Bustos,
Linda (2011) EdgeRank:
How Facebook Determines What Appears in the News Feed [Elektronisk]
Tillgänglig: <http://goo.gl/vklEX>
[2012-11-30]
Cvijikj,
Irena Pletikosa & Michahelles Florian (2011). Understanding
Social Media Marketing: A Case Study on Topics, Categories and
Sentiment on a Facebook Brand Page.
Proceedings
of the 15th International Academic MindTrek Conference: Envisioning
Future Media Environments (MindTrek '11).
[Elektronisk]
Tillgänglig: <http://goo.gl/gI5dt>
Gottfridsson,
Samuel (2012) Marknadsföring
på facebook – spridning inom facebook
[Elektronisk]
Tillgänglig: <http://goo.gl/QYnB2>
Gummerus,
Johanna – Liljander, Veronica - Wema Emil & Philström, Minna
(2012) Customer
engagement in a facebook brand community.
Management Research Review. [Elektronisk] Tillgänglig:
<http://goo.gl/y50la>
Kozinets,
Robert V. - de Valck, Kristine – Wojnicki, Andrea C & Wilner,
Sarah J.S. (2010) Networked
Narratives: Understanding Word-of-Mouth Marketing in Online
Communities. Journal
of marketing.[Elektronisk] Tillgänglig: <http://goo.gl/KMOuk>
Royo-Vela,
M. & Casamassima, P. (2011) The
influence of belonging to virtual brand communities on consumers'
affective commitment, satisfaction and word-of-mouth advertising,
Online Information Review. [Elektronisk] Tillgänglig:
<http://goo.gl/jbp9l>
Wallace,
Ellaine – Buil, Isabel & Leslie de Chernatony (2012) Facebook
‘friendship’ and brand advocacy.
Journal of Brand Management [Elektronisk] Tillgänglig:
<http://goo.gl/cUWjY>
Wikipedia,
The Free Encyclopedia (2012) Facebook [Elektronisk]
Hej Samuel! Jag har skrivit en kommentar till din essä, du hittar den på min blogg http://www.matildabellak.com/blogg/ . Hoppas den kan vara till nytta :) /Matilda Bellak
SvaraRadera